Vad kommer efter?

Många är rädda för döden, vågar inte möta den. Är rädda på vad som kommer hända efer. Jag har tänkt lite på vad som kan hända efter döden, har ni tänkt på det? Tror ni på att man kommer till himmlen eller helvetet? Eller att man blir pånytt född. Jag kan säga att jag tror att man blir pånytt född. Jag tror att jag blir en annan människa efter döden. Att jag kommer leva vidare som en annan människa, utan att veta om att det är jag. Jag tror även på att jag har varit en annan människa innan detta livet, att jag har haft ett liv förut, utan att jag kommer ihåg det. Alla tror vi olika och har olika uppfattningar på saker, det här är vad jag tror.
I vissa religioner tror man just på det här att man blir pånytt född men då får man inte göra något dåligt, som att t ex döda en mygga, utan man måste vara jätte duktig för att få bli en så bra människa sen i nästa liv. Annars kanske man bara blir en mask eller en blomma. Jag tror mer på att man blir en människa, antingen blir man en bättre människa eller en sämre.
Det här är vad jag tror på. Vad tror ni?

peace and love
Sandra

Alla har rätt till ett eget liv

peace and love
Sandra

Det sociala nätverket förstör

Var man än åker, så är det alltid någon som är uppe på facebook, det kvittar om det är morgon, dag, kväll, natt. Det är alltid någon som skriver någon random status som egentligen är helt ointressand.
Man har ingenting att prata med sina vänner om längre, för allt står på facebook eller andra sidor. T ex "Visste du att a & b har gjort slut?" "Ja, jag såg det på facebook." Jag ska egentligen inte klaga, jag är ett stort fan av facebook, jag tycker det är jätte kul, men jag har börjat tappa intresset för det på senaste tiden. Det är egentligen inte så kul som alla tycker. Visst, man har ju kontakt med sina vänner. Men det finns något som kallas för telefon. Och så kan man faktiskt träffas på riktigt också, tufft va?
Jag tycker det sociala nätverket förstör, jag har inget att prata om längre.

peace and love
Sandra

En tanke till Norge

Jag läste på en blogg om vad hon tyckte och tänkte om tragedin i Norge. Den här personen tog bl a upp ett evangemang som var på Facebook, där man skulle tända ett ljus för de döda och de drabbade i Norge. Jag tycke att detta var en fin sak. Men den här personen sa att hon tyckte att det var löjligt. Varför skulle någon som mist en vän, en familjemedlem eller en bekant bry sig om du tände ett ljus för dem? Man kan tänka så, alla tror olika. Men om jag suttit i den sitsen, att jag förlorat en familjemedlem i en sånhär hemsk tragedi, så skulle jag känna mig hedrad på något vis att de andra brydde sig om mig. Att de gav mig sin sorg, sina tankar, sitt stöd. Och det är vad jag tror att de i Norge gjorde. Jag tror att de kände sig väldigt... glada på något vis. Att det fanns andra därute som kände en sorg också, som tänkte på alla offren och drabbade. Som gav en tanke till Norge.
Och det är precis vad jag ska göra nu, ge en tanke till Norge. Bättre sent än aldrig.

peace and love
Sandra

Vissa människor skulle

göra allt för att få vad de verkligen önskar och jag tror att jag är en av dem.

peace and love
Sandra

Sen när ska man inte vara sig själv?

Ibland blir jag bara så arg. Arg på folk som har texter på sin blogg som är typ såhär: "Även om du står på tå, kommer du aldrig nå upp till min nivå." Eller "Don't be yourself, be me". Det gör mig GALEN!
Alla är lika bra. Det finns ingen människa som är bättre än en annan, även fast att man kan känna så. Okej, ibland kan man känna att man har gjort något bra och att man är bättre än någon annan för det, men det är man inte. Man bara känner så. Men det är inte så. Det är två helt olika saker.
Sen när ska man inte vara sig själv, utan vara någon annan? SEN NÄR? Jag blir så sjukt irriterad på det. It drives me crazy! Jag menar, folk ska väl ändå vara sig själva, eller? Det är bara onödigt att bli älskad för en person som inte är en själv. BLÄÄ! Om man ska bli älskad, ska man bli älskad som den man är.
Ni kanske tycker att jag är gnällig eller något, men jag tycker att detta är ett viktigt ämne. Ingen ska komma och säga till någon annan att den är sämre än en själv, det är bara så illa. ALLA ÄR LIKA BRA OCH MAN ÄR BRA SOM MAN ÄR! Är det så svårt att förstå? Det gör mig så upprörd. Min header har tom det budskapet, att man är bra som man är. Kanske ska göra en ny och skriva att alla är lika bra, för att föra det budskapet framåt?
Blir så trött på detta, så nu ska jag sova. Godnatt!
peace and love
Sandra

Öppna ögonen och titta

Du kan inte gömma dig i skuggorna, för att du är rädd för dig själv. Du måste våga gå i dina egna steg och våga se livet som du har framför dig. Det är inte okej att gå i andras fotsteg för att man tror att den personen har/hade ett mycket bättre liv än dig själv. Att deras liv är perfekt. Jag kan säga att inget liv är perfekt. Alla har sina brister i livet och alla gör sina misstag. Det gör en bara till människa. En vanlig, enkel människa. Man måste försöka förstå att man är bra som man är. Att man är bäst! Det är inte okej att gå runt och tro att folk är bättre än vad du är, eller att tro att man själv är bättre än alla andra. Alla är lika bra! Om man tror att man är bättre än någon annan har man ingen aning om värdet som alla människor har. Alla människor har samma värde och har ett precis lika mänskligt liv som du har. Därför är det inte okej att tycka att sitt eget liv är patetiskt/perfekt och att andras är perfekta/patetiska. Det fungerar inte så. Om någon ska vara perfekt, så är alla perfekta.

peace and love
Sandra

Om du accepterar dig själv, accepterar de andra dig

Om man är okej med sig själv, att man tycker om sig själv, så är det lättare för de andra att tycka om dig, att vara din vän. Om du går runt och klagar på att du är för tjock, för lång, för smal eller vad som helst, så tycker nog folk inte att det är så kul att vara din vän. De vet inte hur de ska hantera situationen, hur de ska göra. Därför är det viktigt att DU själv accepterar DIG. Man ska inte gå och trycka ner sig själv i tron om att andra tycker att du är ful. Det som betyder något är hur du ser på dig själv. Din egen självkänsla. Du kan inte ta åt dig av vad andra säger, det är inte så det fungerar. Om du gör det kommer du sjunka för var dag. Så snälla, acceptera dig själv. Du är fin som du är. Du är helt enkelt bäst.
DU ÄGER!

peace and love
Sandra

Alla är som en familj

Längtar tillbaka till campingen jätte mycket. Till alla trevliga människor där. Vet ni vad som är så konstigt? När man campar är alla på campingen som en familj. Man behandlar alla lika. Hälsar på alla. Man bryr sig inte om vad de har på sig, man pratar inte bakom ryggen på folk. Man kan vara sig själv, utan att tro att folk tittar. Okej, ibland tittar folk, men det gör väl alla? Det är så underbart att campa. Tänk om det var så i stadslivet också. Det hade varit bra.

peace and love
Sandra

Tankarna går till de

drabbade och döda i Norge. Usch.

peace and love
Sandra

Det har ingen betydelse

Egentligen gör det ingenting om man inte har så mycket läsare. Det är inte det som är det viktiga. Det viktiga är att man ska få ut sitt budskap (om man har något) till de läsararna som finns där. Det är såklart roligare om man har många som läser och tycker att bloggen är intressant. Då får man mer glädje av att skriva. När det är så tråkigt att man har sjunkit med läsare, så får man hålla sig uppe ändå. Skriv på du! Det är inte du som förlorar på det, det är de andra. 

peace and love
Sandra

När det lätta blir så svårt

vill man bara skrika och springa därifrån.

peace and love
Sandra

Behandla folk så som du vill bli behandlad själv

Tycker inte ni att det är jobbigt när bloggare tar upp elaka kommentarer och har sitt SVAR PÅ TAL på det? Jag bryr mig faktiskt inte om om folk skriver elaka saker. Det händer inte mig så ofta. Men alla har sin åsikt att lägga ut och då får de tycka det. Men jag kan förstå om man blir ledsen av vissa kommentarer, att man tar åt sig, för alla är inte så jätte snälla. Det finns elaka personer där ute. Och varför kan man inte bara låta andra vara? Vara måste man trycka ner andra? Behandla folk så som du vill bli behandlad själv. Hört talats om det? Om du behandlar folk elakt, så är det inte konstigt om de är såna tillbaka. Om det är det ni strävar efter, så vet jag inte vad jag tycker.
Jag tycker dock att det är roligt när bloggare tar upp kommentarer med någon fråga på, som de har SVAR PÅ TAL på. Det är lite roligare. 

peace and love
Sandra

Hedersmord: Underligt

Hedersmord är ett ofta planerat mord på en familjemedlem, för att återställa familjens, gruppens eller klanens heder, som man anser att offret på något sätt har skämt ut.
Motiv till mordet
  • Offret har umgåtts med en person ur motsatt kön, och/eller med personer ur andra grupper.
  • Offret har använt kläder som man anser bryter mot gruppens klädkod för offrets kön.
  • Offrat har försökt att avbryta ett arrangerat äktenskap, vill skilja sig eller vill gifta sig enligt eget val.
  • Offret har haft sexuellt umgänge innan den varit gift, eller har haft homosexuellt umgänge.
Hedersmord inträffars vanligast i länder med hederskultur. Alltså är det inte så vanligt i Sverige, om det inte händer i en familj med ursprung från ett hederskulturerande land. I världen begås runt 5000 hedersmord årligen, vilket är en väldigt stor siffra.

Varför jag tar upp detta? Jo, jag tycker att det här är helt sjukt. Jag fattar inte varför folk kan vara så kalla, så sjuka att de mördar sin egen dotter, för att hon kanske inte ville gifta sig med den personen som familjen valt ut. Om man blir kär, blir man kär, det är inget man kan styra. Om mina föräldrar skulle valt ut en man till mig, skulle jag blivit ursinnig. Kan man inte få ha sin egen vilja? Kärlek kan byggas upp genom åren, men är det inte kul om gifter sig med en person som man verkligen älskar? Som man är tokkär i? Det hade jag tyckt skulle varit underbart. Jag är hemskt ledsen för att så många kvinnor dör av detta. (det är oftast kvinnor)

En annan punkt i motiven, var att om man har homosexuellt umgänge med någon, så är det en skam för familjen. Men herregud, det är det väl inte? Kärlek kan finnas mellan alla raser. Det kan finnas mellan kille-tjej, tjej-tjej, kille-kille, svart-svart, vit-vit, vit-svart, hund-människa, katt-dinosaurie. Det kan finnas mellan alla. Det finns ingen regel på att man måste vara kär i en person av motsatt kön, eller av samma hudfärg. Det finns inget som kan styra det, det är dina känslor som bestämmer vad du vill, vad du tycker om. Din hjärna kanske säger att det är fel, men du ska oftast följa ditt hjärta. Vilket du gör när du blir kär. Jag tycker att det där är underligt, det är löjligt, grymt. Varför kan man inte vara homosexuell? Det är mänskligt.

Detta inlägget blev kanske tråkigt och alldeles för långt. Men ibland måste man skriva av sig, säga vad man tycker om saker som är så jätte hemska. Om ni har något ämne ni vill att jag ska ta upp, skriv det. Jag lär nog skriva om det.
peace and love
Sandra

Vänskapen byggs på kärlek

Saker gör en inte lycklig. Det är inte det som bygger upp en vänskap. En vänskap byggs upp av kärlek. Hur mycket saker du än vill ge mig, för att gottgöra mig, så tänker jag inte ta emot dem. Det enda jag vill ta emot är din kärlek, dina kramar, dina fina ord. Men orden ni säger, måste vara sanna. Jag vill inte att folk ska säga saker till mig som de inte menar. Om någon ska säga att den älskar mig, så måste det vara sant. Jag vill inte få lögner rakt upp i ansiktet. Det är likadant med saker. Jag vill inte ha massa smycken av mina vänner. Jag kan egentligen inte ta emot sånt. Jag kan inte ta emot såna saker, för jag är rädd att jag inte kan ge något tillbaka. Och så är det inte heller sakerna som bygger vänskapen, det är kärleken.

peace and love
Sandra

Misshandel: Jag förstår inte

Varför handlar alla kriminalserier om mord? Måste de alltid gå så långt. Det är som att de tycker att det är jätte kul att fok blir mördade. Jag nördar tyvärr såna här serier, pga skådespelarna. Varför tar man inte upp sånt som grova brott, men som man inte pratar om lika mycket. T ex misshandel. Barnmisshandel, hustrumisshandel, mammamisshandel. Varför tar man inte upp sånt? Egentligen är det ganska viktiga ämnen, men det är inga som vågar prata om det, tydligen.

Jag har precis läst en bok som handlar om hustrumisshandel. Det är hemskt. Kan man inte låta en kvinna vara ifred? Låt henne göra det hon vill. Vad gör det om hon tecknar, simmar, springer, går, skrattar, äter, handlar, shoppar, kissar? Måste man slå henne för att hon har sina egna intressen? Jag undrar vad som finns inuti deras huvuden egentligen. Vad är det för kul med att misshandla den man älskar? Är det ett sätt att utrycka kärlek på? Jag tycker inte att det är det.

Barnmisshandel, är ju hemskt. Ett barn kan inte försvara sig, de vågar inte ringa polisen. De tassar omkring sina föräldrar/förälder för att de inte vill bli slagna. De gör allt dem säger, så att de inte behöver ljuga ihop någon berättelse om att de trillade igår. Allt detta gör de, för de älskar sina föräldrar. De vill inte flytta från sina föräldrar för att de betyder så oerhört mycket för de. När man är liten, tror man nog att det är sitt eget fel att de slår en. Att man har gjort något allvarligt fel. Man intalar sig själv att de är man själv som har utlöst detta, att det är ens eget fel. Men det är det inte. Ett barn kan inte göra så mycket illa, att den ska bli slagen av sina föräldrar. Inga barn, ska få må så dåligt.

Att slå sin egen mamma, är lågt. Varför gör man det? Är det för att hon inte sa hej till dig när du kom hem? För hon inte köpte marmeladen du ville ha? Eller för att du inte kunde sova? Jag förstår inte att man kan vara så elak mot in mamma. Det är hon som har tagit hand om dig som var liten. Det är hon som ger dig trygghet. Hon du alltid kan prata med. Ändå slår man henne. För att man tycker att hon gör något fel. En mamma har lika mycket rätt som ett barn, de förtjänar inte att bli slagna.

Vill bara uppmärksamma att det jag skriver är vad jag tror att det är. Jag har ingen speciell fakta. Men om jag blivit utsatt av detta, hade jag nog känt såhär själv.
peace and love
Sandra

Vänner är guld

Vänner har man till att dela glädje, sorg och kärlek med. Vänner är till för att alltid finnas vid din sida. De är till för att trösta dig när du är ledsen, skratta åt dina skämt och ge dig kramar. Vänner är till för att de ska göra att du mår bra. Du ska känna dig levande när du är med dem. Du ska känna att du är du, när du är med dem. Vänner som vill ändra på dig, är inga vänner. Såna vänner kan du slänga bort, men de andra ska du behålla. Som en påse med guld i. Vänner är guld

peace and love
Sandra

De vill bara känna sig som hemma

När vi åt lunch i skolan idag, hörde jag några prata om att de bygger moskéer här i Sverige. De sa att de tycker att invandrarna tar över vårat land. Men det är väl inte bara vårat land? Andra är väl också välkomna hit? Jag förstår inte varför alla ska vara så negativa mot att vi får nya kulturer här i Sverige. Man lär sig av andra, det är mycket lärorikt faktiskt. Om vi inte hade haft invandrare, hade vi inte haft någon pizza.

Det jag mest reagerade på var att de sa att man inte ska bygga moskéer. Men vadå? Vad gör det? Alla har väl rätt till att ha sin religion, och sina heliga ställen? De tror som de vill och vi som vi vill. Tänk själv om du flyttar till ett land, där det inte finns några kyrkor, men ni ska få det. Hur skulle du känna dig om folk protesterade mot de, och sa att ni inte får ha det? Jag hade kanske inte brytt mig så mycket, men tänk de som verkligen är religösa.

Ibland undrar jag vad som finns innanför folks huvuden. Varför kan inte folk acceptera att människor ser olika ut. De har olika hudfärg, olika ögonfärg, olika hårfärg, olika längd, olika religioner, olika händer, olika fötter, olika öron, olika allt. Men de har alla ett hjärta och de är alla människor. Du trycker ner någon av din egen art, din egen sort. Du trycker ner en sån som du, för att den inte har samma tro som du. Låt dem bygga moskéer, låt de få ha en plats där de kan känna frid i själen. Vad gör de oss? Vi behöver inte gå dit.

Jag önskar att folk kunde tycka om alla. Låta de ha vad de vill. Låta de tro vad de vill. Vissa kanske inte tänker på att jag inte är helt svensk, därför får jag ofta höra sånt här, när jag sitter med. Vad gör invandrarna för fel? De vill ju bara ha det bra. Ska vi inte låta de få ha det bra? Alla har rätt till ett liv med kärlek och glädje.

peace and love
Sandra

Ut ur tunnlen

När man mår som sämst, måste man hitta sig tillbaka till det fina. Till det som gjorde dig lycklig. Om det inte finns någon möjlighet till det, får du hitta något annat som gör dig lycklig. Du får krypa ut ur tunnlen och se ljuset igen. Ljuset som finns här i världen. Allt är inte mörkt och dystert, det finns även lycka. Det är bara att det du måste hitta den, det är din uppgift. Vad gör dig lycklig?

peace and love
Sandra

Kunskap är makt

Du kommer ihåg tiden som liten, när man kunde vara hur man ville. Om man skrek i korridoren, så var det ingen som brydde sig. Om man flamsade runt på rasterna var det ingen som ens såg åt ditt håll. Allt var så bra. Man kunde vara hur man ville, utan att någon spred massa skit om en.

Varför kan man inte känna sig trygg i skolorna idag? Man blir sedd hela tiden och om man gör något kanske lite "udda" så pratar de som sett en skit om en, eller så himlar de med ögonen och fnissar. Förlåt om jag är som jag är. Ursäkta att man försöker ha lite kul. Försöker liva upp den döda stämningen i skolan. Är det för mycket begärt eller? Om ni inte vill ha det kul, låt mig iaf ha det. Det är inte rätt att man ska få en massa skit bara för att man är sig själv. Tror ni att det är så lätt att stå framför klassen och hålla ett föredrag, när man tror att om man gör något fel, så kommer alla att säga det vidare. Så kommer man aldrig få glömma det. Tror ni att det är så lätt att gå i korridorerna och prata och skoja lite med vännerna, när det går förbi flera stycken? Tror ni inte att man är rädd för att det man säger, kommer höras hela terminen sen? Alla kanske inte har världens bästa självförtroende och självkänsla. Förlåt oss som inte har det.

Jag ska inte bara klaga på skolorna. Det är en stor möjlighet vi i Sverige har. Att vi kan gå i skolan. Lära oss saker. Utbilda oss till läkare, lärare, optiker, psykolog, frisör, kattuppfödare, vad vet jag. Vi har så mycket möjligheter. Tyvärr så tar inte alla vara på dessa möjligheter. De tror att de kan skita i åren i skolan, för de kommer klara sig sen ändå. Kommer de det? Kommer ni att få ett jobb om ni inte har någon grund? Kommer ni att kunna försörja eran familj om ni nu får det? Jag vill bara att folk ska inse att skolan inte är så hemsk som man tror. Man kan göra den rolig genom att plugga på roliga sätt. Man kan plugga flera kompisar tillsammans, ha lite roligt. Varför inte umgås en eftermiddag, äta lite gott, plugga lite och sen titta på en film? Allt blir mycket roligare om man är fler. Man kan även liva upp stämningen med lite musik vid sidan om. Det gör allt mycket roligare det också. Det finns så mycket ni kan göra, som får skolan att bli rolig. Ta vara på tiden ni har i skolan. Det är en tid ni aldrig kommer få tillbaka. Och jag vet, att innerst inne, tycker ni att det är roligt.

Om ni vill sikta på något högre yrke, ta er tid och plugga. Bry er inte om de som kallar er plugghäst. Har de inget annat för sig eller? Måste de trycka ner folk som är bättre än dem? Tydligen. Jag antar att de vill känna sig bättre de också. Kunskap är makt. Så tveka inte med att plugga. Det är fint. Nyttigt. Bra. Det är makt.

peace and love
Sandra

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0